onsdag 26 maj 2010

I väntan på en galen dag

Jag sitter här och tänker på studenten som är i övermorgon. Och så kom jag på att jag inte kan studentsången. Kommer någon kunna den ens? I vilket fall så lyssnar jag sönder den nu, kanske inte så mycket för att lära mig den utan mer för att peppa.
Mamma frågade som så många andra frågar: Hur känns det att ta studenten nudå?
Det känns inte så speciellt egentligen, förutom att man gör massa galna grejer den dagen så känns det inte som en så stor grej i livet. För det är ju inte så att jag slutar skolan för alltid. Jag ska ju läsa vidare sedan. När jag gått klart DEN utbildningen känns det nog som något mycket större.
Vad nu det kan vara för utbildning. Sjukgymnast? Är det något för mig tro? Jobba med människor både psykiskt och fysiskt och hjälpa dem att klara sina mål. Jag tror att det kan vara en början i alla fall.
Nu ska jag sova för jag lär inte få så mycket vila i morgon. Dagen innan studenten.

2 kommentarer:

  1. Gud va kul nu har du nått en av milstolparna i livet bara att traska vidare....konstigt det där med livet att man aldrig kommer ända fram och när man gör det då är allt slut......men det är en väldigt lärorik resa man gör genom livet bara att slita på, och försöka njuta utefter vägen!Ha en underbar stundent i morgon ska tänka på dig KRAM!

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket!
    Ja det är konstigt, men då gäller det att hitta nya mål att jobba mot.
    Det är konstigt att det är så svårt att njuta utefter vägen, men hur mycket man kan längta tillbaka och komma ihåg det som en underbar tid efteråt.
    KRAM!

    SvaraRadera