söndag 20 februari 2011

Facebook-kultur

Utdrag ur ett intressant och tänkvärt inlägg på en väns blogg:
Om man läser sina ”vänners” kommentarer på facebook skulle man kunna tro att jorden, den ökande segregation och allt större utslagningen till trots, har blivit en vänligare plats att leva på. Man skulle kunna inbilla sig att människor bryr sig om varandra på ett sätt som vida överträffar våra fantasier om äkta, mänsklig gemenskap. Man skulle rentav kunna göra sig föreställningen, att saknades möjligheten att gratta på facebook skulle gratulanterna dyka upp utanför dörren på födelsedagen med tårta och presenter och ropa ett unisont ”Hurra för dig, finaste du!”
Läs hela inlägget "Facebookuttrycken börjar göra ont"

Här är ett annat utdrag om samma ämne, ur en annan läsvärd blogg:
Små äckliga tavlor med puttinuttigt glada tillrop och aforismer nedlusar vårt samhälle. På Facebook varvar en speciell typ av vänner dessa budskap med självömkande statusmeddelanden i stil med ”XX önskar folk kunde vara rakryggade och se andra i ögonen i stället för att gå bakom ryggen och ljuga. Så har jag alltid gjort”.
Offentliga uppfostringar av ”ni vet vilka ni är” och tragikomiska syftningsfel haglar över oss andra som frenetiskt blockerar och blockerar i fåfänga försök att minimera vågen av gullighet, socialporr och härlighetsapplikationer med hjärtan och rosa jävla nallar.
Med socialporr menas personlig information av det slaget där man berättar mer än andra önskar ta del av.
Läs hela inlägget här

Det är svårt att inte dras med i facebook-fällorna, men även om man gör det är det aldrig för sent att säga stopp.

2 kommentarer:

  1. hej pa dej darhemma therese!>) jag har hittat ett gratis internetcafe och tar en paus fran varmen harborta. bla. ar ja nyfiken pa cvaad du har for dig!
    fint inlagg, men jag maste saga att jag om jag fyller ar och far gratulationer sa blir jag glad for alla, aven dom som jag inte kanner sa bra. det ar en fin tanke. och alla fina tankar ar bra. jag tycker vi ska uppskatta allt som ar bra i livet. ge mer komplimanger, vi ar daliga pa det i sverige. jag tycker inte man ska klaga pa saker som ar positiva>) sakanr dig och jag kommer kika in pa din blogg igen lita pa det. kram hedda

    SvaraRadera
  2. Heej Hedda! Hehe gratis är alltid bra ;) Jag är sååå avundsjuk på dig ska du veta, som är i australien just nu!
    Jag gör det gamla vanliga, håller på med körkortet och jobbar typ :) Saknar ridningen sjukt mycket, vill komma igång med träningen igen så jag kan komma ut och springa. Hur är det med dig? Jag läser din blogg, men du kanske har nåt mer att säga? ;)

    Först vill jag bara säga att jag inte håller med om allt i dessa inlägg. Jag tyckte att de var intressanta och kunde vara bra underlag för diskussion :)
    Det är sant att man inte ska klaga på det som är positivt, fast jag ser inte falskhet som positivt. Falska leenden, falska omtänksamheter.
    Gratulationerna uppskattar ju jag med, men det blir lätt att man bara skriver sådant på facebook för att andra ska se, inte så mycket för att det verkligen ligger något bakom. Nu menar jag ju förstås inte att alla gör så, men det är mycket sådant på facebook.
    Jag håller med om att vi är dåliga på att ge komplimanger i sverige, men det betyder mycket mycket mer om man ger en komplimang face to face.

    Tack för kommentaren! Jag saknar dig med, håller koll på din blogg med ska du veta ;) kram på dig!

    SvaraRadera